Författare: isabellaloof

Förstahandskontrakt

I haven’t told you, men jag och Sonny skrev på ett förstahandskontrakt dagen innan min födelsedag! Jag kan fortfarande inte riktigt förstå det, vilket säkerligen beror på att vi inte har flyttat in än. Men alltså – ett förstahandskontrakt! Det är så himla otroligt. Vi kan flytta in absolut senast vid årsskiftet, men kanske även tidigare än så. Det är en trea med balkong och walk-in-closet. Too good to be true! Med tanke på detta, så kommer jag troligtvis att uppdatera en hel del kring inredning and stuff.

Rådmansgatan-6-1-1270x878 (1)

Som tur är tycker både jag och Sonny om i princip samma saker när det gäller inredning. Vi vill att de som besöker vårt hem ska vilja gå runt en stund och kika på allt. Det ska vara mysigt, samtidigt som det absolut inte får vara för mycket möbler/detaljer. And that’s hard to mix! Skulpturen på bilden är gjord av Kristina Haataja från Stockholm och glasbordet från Annaleena Design. Vill så himla gärna ha dom båda! Tycker dessutom om mattan och trädet väldigt mycket. Vår plan är dessutom att sätta upp gardiner likt ovan, mycket tyg från tak till golv. Vallgatan 12 säljer skräddarsydda gardiner från märket Gotain som vi troligen ska måttbeställa så snart vi har nycklarna i handen!

flowerpot-stone

Denna stenklump från Dusty Deco av PUBLIC Studio lockar också. Denna är i marmor, men även annan sten är ju fin. Letar i alla fall efter någon variant att ha ett träd i i lägenheten, då denna är alldeles för taskig mot plånboken. På tal om marmor, så fyndade vi just ett marmorbord på 2nd hand. Bilder kommer när vi har flyttat!

9199682_fullsize

Ett par Alf Svensson ”Teve” fyndade vi också häromdagen! De är så himla fina. Jag hoppas verkligen att de kommer till sin rätt i lägenheten.

16475_96b35de944-12_december_201754991-kopiera-zoom

Och dessa fantastiska varelser från Artilleriet! Hjälp vad fint det hade varit med någon av dem på vår spegelpiedestal. Kan inte vänta tills vi har nycklarna i vår hand och kan börja flytta in! Följ mig på pinterest för att se all inrednings-inspo i mappen ”interior”!

Tabi

943e8bb61817cdcca373a942bd7083b4

Ett par svarta ”tabi” från Maison Margiela är äntligen mina! Jag var ett ordentligt tumblr-barn som började sukta efter dessa fantastiska skor redan vid 15 år när de cirkulerade runt på var och varannan arty farty-tumblr-blogg. Och jag älskar dem fortfarande! Julklapp/birthday gift till mig själv.

94a5abf7ccc16b21ab440c737480b63d--maison-martin-margiela-smoke

#hawaiiskjortamittivintern

Den 2:a december var det dags igen för årets initiativfest för Musikhjälpen! Det är återigen Kennethkollektivet (aka my friends) som är i farten och skapar detta evenemang, och i år blev det större än någonsin!

Första året var vi några stycken hemma hos en av medlemmarna i Kennethkollektivet, Mathilda, och samlade ihop 1500 kronor. Året efter blev vi fler, hade ett liveband att önska låtar till och Junkyard som sålde samples. Då fick vi istället ihop hela 10 500 kronor. Men i år! HELA 51 585 RIKSDALER! Vi festade alltså in fyrtiotretusen spänn för att barn inte är till salu. Helt sjukt! I år samlades pengarna in via: BABA (bring art, buy art) där vem som helst får ta med sig sin konst och sälja den, Junkyard XX-XY, Sweet SKTBS och Dr.Denim bidrog med samples, mängder av mat och dryck samt genom att önska låtar till det bästa livebandet in town bestående av Jemin, Emil och Adam. Jag och Mimmi (och 3 andra DJ-akter) spelade under kvällen. Det var vår första spelning framför folk, vilket var sjukt nervöst men också så himla roligt! Det gick lite svajigt i början men sedan blev vi varma i kläderna och avslutade med konfettiregn! Vi har redan fått erbjudande om fler spelningar, vilket är så himla kul. Jag och Mimmi har länge pratat om att eventuellt börja DJ:a och nu äntligen har vi börjat på riktigt. Perfect duo.

IMG_0471-side

Mimmi och jag i Berlin till vänster, party-Sonny till höger.

Ni hittar all info på deras Instagram @hawaiiskjortamittivintern. Så himla bra och fint initiativ – grymt Kennethkollektivet! Mathilda talar om initiativet i P4 Väst här, spola fram till ca 2h 10min!

6 VECKOR SENARE

Nämen hej, 6 veckor senare. Vet ni vad jag har hunnit med under dessa veckor?

Jag har sett José González & the String Theory på Göteborgsoperan. Jag påbörjat en 6 veckor lång praktik inom Närhälsan (och även slutfört den, idag faktiskt). Jag har köpt biljetter till Fever Ray i Stockholm. Jag har, tillsammans med Mimmi, köpt en DJ-controller (och hunnit öva som tusan). Vi är fortfarande newbies, men vi har redan haft vår första spelning (berättar mer om denna i nästa inlägg). Jag har sett E.S.T Symphony (Esbjörn Svensson Trio och Göteborgs Symfoniker) på Konserthuset. Jag har firat Sonnys pappa som fyllt 60 år. Det var en så himla rolig fest med massor av mat och depke! Jag har köpt världens finaste skor, nämligen Maison Margiela’s Tabi (som jag har suktat efter sedan jag var 15 år och scrollade omkring på Tumblr). Jag har varit på världens mest uppstyrda After Work (tack Official Gallery och Red Bull) där det bjöd på goda drinkar, lustgas, dans, karaoke av klubben SING SING, bull riding, käk från någon food truck samt ett framträdande av Silvana Imam. Jag har målat tre nya tavlor, där två blev sålda under den fest jag ska skriva mer om i nästa inlägg (där pengarna gick oavkortat till årets Musikhjälpen). Jag har varit på Jul på Liseberg. Jag har haft julbak med hela familjen, inklusive min bror och hans tjej. Jag har påbörjat min C-uppsats.

24140172_1772047276430452_511280623_o

Mimmi och jag inför vårt första DJ-set av Josefine Läckberg Holmqvist.

Och nu sitter jag här; samma kväll som jag avslutat en 6 veckor lång praktik och kvällen innan en praktisk examination. Jag borde egentligen nöta nöta nöta alla de bedömnings- och behandlingsmetoder som jag ska bli examinerad på i morgon, men jag är helt slut! Tänker att det får gå lite som det går. Ikväll behöver jag vila. Jag måste dock säga att dessa 6 veckor har gett mig så himla mycket fint! Trots stress, huvudvärk och magsmärtor. Och tänk att jag nu kan kalla mig och Mimmi för DJ’s! Woho! ♀

 

Jag kommer att lösa det!

Godmorgon söndag. Idag är det dags för mig att skriva av mig lite. I det första inlägget på denna blogg skrev jag att innehållet här skulle vara mer personligt än tidigare, och det har jag kanske inte riktigt följt. Men jag vet precis varför, och det är för att jag inte har velat stanna upp och tänka efter. Enda sedan sommaren har jag legat flera dagar/veckor framför nuet, hela tiden. Jag gjorde ofta så i slutet på grundskolan/början på gymnasiet, och det resulterade i någon form av utmattning och nedstämdhet. Trots detta i bagaget sitter jag här och gör detsamma i detta nu, utan att stanna upp och tänka efter.

IMG_5926

För några veckor sedan knackade en i klassen mig på axeln under en föreläsning. ”Shit vilken proppfull almanacka du har”. Jag svarade typ med ett leende eller nåt, och fortsatte fylla i dagarna med måsten – samtidigt som jag lyssnade på den pågående föreläsningen och skrev ner stödord till det som var viktigt.

Glöm inte födelsedagsfesten i helgen. Och några dagar efter har du en middag att gå på. Ring henne om någon timma för att boka in det där mötet. Sök och läs artiklar inför C-uppsatsen redan nu – du måste vara ordentligt påläst innan projektplanen ska in. Delta i den där intervjun till en studie i Stockholm – för sådant tycker du ju bara är roligt. Glöm inte att du har två salstentor att skriva och plugga inför. Gå gärna på alla events du blir bjuden till. Glöm inte att träna. Håll kontakten med alla vänner så att de inte tröttnar på dig. Svara på alla mail. Boka in jobb så fort du har en ledig dag – för du måste ju jobba extra när du studerar på universitetet. Skicka fakturor och gör din bokföring. Laga matlådor varje söndag. Se till att alla förbrukningsvaror finns hemma, hela tiden. Ingenting får ta slut. Glöm inte din familj – är de på besök ska du kunna ägna din tid till dem. Tvätta gärna en gång i veckan. Maila häftiga fysioterapeuter inför praktiken nästa termin redan nu – du måste ju ordna en prestigefylld, sista praktikplats. Skriv rent alla föreläsningar så att det enkelt går att följa. Var en aktiv medlem i utbildningsrådet – du har ju själv valt att vara med. Försök att hålla det någorlunda rent hemma ifall du får oväntat besök. Du har inte målat på länge, varför? Och dina sånglektioner – vad hände med dem?

Nu ligger jag i soffan och är dödstrött, trots en hel natts sömn. Igår vilade jag i princip hela dagen (förutom en promenad till mataffären intill). Min mage smärtar och har varit kaos i två dygn (jag behöver inte gå in på detaljer, men tänk kaos kaos kaos). Jag trodde verkligen att den skulle ha fixat sig idag, men icke. Still chaos. Jag har totalt tre examinationer, en dugga och sedan två dagar på en ny praktikplats denna vecka (nämnde även detta i föregående inlägg, sorry för upprepning) och jag känner mig så otroligt oförberedd. Igår kunde jag bara inte ta tag i det, och jag har lite samma känsla idag – men jag måste försöka ta mig i kragen då jag i morgon ska hålla i en föreläsning om utmattningssyndrom i 40 minuter (komiskt va?). Jag vet ärligt talat inte hur det ska gå. Jag vill bara klara denna vecka och bli godkänd på samtliga moment, snälla. Giv mig styrka, någon.

”Det löser sig”. Nej. Det är verkligen som en vän till mig brukar säga: ”Det kommer inte att lösa sig, det är JAG som kommer att lösa det”. Och så är det ju verkligen. På något sätt så kommer jag att lösa det, men just nu känns det bara väldigt jobbigt. Och egentligen är det nog inte den där typiska innan-tenta-stressen jag upplever, för jag vet även hur den känns. Nu känns det snarare som stress-inför-allt. Och rädsla över att ångesten jag upplevde i somras ska krypa sig på igen – som den faktiskt gjorde lite precis innan Verdis Requiem startade. Jag klarade mig dock från en attack, men satt kvar, inklämd bland hundratals människor i publiken, med en hjärtrytm på 200 och svett som rann i pannan och på ryggen. Efter konserten gick jag därifrån mycket stolt eftersom jag hade kunnat avbryta attacken med hjälp av mina tankar, och istället avnjuta ett fantastiskt requiem.

Så nu går jag in i denna vecka med samma tanke som jag matade mig själv med på konserthuset; det kommer att gå. Jag kommer att lösa det.

Men glöm för all del inte den viktiga återhämtningen.